Monthly Archives: januari 2013

Lite som snöbollseffekten gånger Sisyfos känns det idag. Eller ganska mycket faktiskt.

Missförstånd och en hjärna i mitt huvud som är på olika ställen samtidigt är ingen bra kombination. Det saknades infotext om min utställning, vid min utställning. Sådant är ju väldigt bra att ha vid en utställning. Framförallt när någon är där för att titta och skriva om utställningen och då känner sig förvirrad och verkligen skulle ha behövt den där infotexten på en liten vägg eller så.

Jag och Lillgullis åkte till morfars kontor för att fixa lite info som kan sitta på en liten vägg. Vi klippte och vi klistrade. Eller egentligen tejpade för vi hittade inget lim.

20130124-211632.jpg

Sedan drog vi till museet  och satte upp texten på en liten vägg. Jag klättrade på stegar och vred lite på spottar och så brände jag mig. Men nu är det upplyst. Och du kan bli upplyst. Av texten. Bra va.

20130124-205954.jpg

Lillgullis blev både lite fascinerad och skrämd. Hon tyckte att ljudet var läskigt.

20130124-210007.jpg

Vi utforskade också andra delar av museet.

20130124-210027.jpg

Och fotade utsidan genom fönstret på insidan.

20130124-210016.jpg

Lillgulliganen övade på att köa till Trappan. ”Trappan är skit”, sa jag. ”Men smaken är som baken och finns det kvar om cirka 12 år så vet du ju iaf hur en köar. För sånt får en göra om en ska in på ställen, förstår du.”

20130124-215002.jpg

Och hemma gjordes det mustascher av kladdet som vi tiggde till oss på museet. Ja, för att kunna sätta upp infotexten på en liten vägg, förstås. Men det funkade till mustascher också.

20130124-214953.jpg

Och så fick jag parkeringsböter också. Helt i onödan. Typ verkligen verkligen i onödan.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Skolan, Vardagens små händelser

Snöbollseffekten

Den här veckan har jag minst sagt mycket för mycket att göra. Kursstart för Litteraturvetenskap 3, som jag ska läsa den här teminen, var i förrgår och då jag inte klarar av att vara på två ställen samtidigt, så var jag inte där utan på museet och satte upp min utställning. En konsekvens av att ha för mycket att göra kan för mig innebära att jag glömmer saker, men ändå kommer ihåg dem. Jo det är möjligt att glömma samtidigt som jag kommer ihåg. Det går till på följande sätt: Jag vet att vi ska till badhuset på tisdagmorgonen för att Storgullis har simning på tisdagmorgnar. Jag kommer ihåg det. Jag tänker på det. Jag pratar med Storgullis om detta, kollar så att hon packat sin väska och så. Men samtidigt så tänker jag att vi ska till skolan som vanligt och att vi bör gå hemifrån strax innan åtta. Effekten av detta blev… Inte bra. När hjärnan till slut fattade att vi bör gå hemifrån cirka halv åtta, så är klockan redan tjugo i åtta och jag och kidsen kastade på oss ytterkläderna, jag då endast iklädd pyjamasbrallor. Efter att vi hade lämnat Storgullis på badhuset och jag och Lillgullis är på väg till lekskolan, inser jag att jag inte kan ställa bilen på skolan, för jag har pyjamasbrallor på mig och de är inte så trevliga att vandra i, i 35 minuter i 9 minusgrader. Men om jag skulle ta bilen tillbaka så skulle jag få parkeringsböter, eftersom jag skulle till Linköpings universitet och inte skulle hinna dit, ha seminarium och åka tillbaka på bara tre timmar. Varför tre timmar, kanske ni undrar. Jo jag har fått låna far mins bil ett litet tag och med den följer en parkeringsbricka. Parkeringsbrickan gäller i tre timmar, efter det så måste en flytta fram tiden på parkeringsbrickan. Ja ni fattar vilket dilemma.

Så vad gjorde jag då? Jag la mig ner på golvet och stirrade i taket helt enkelt.

Nej då. Jag gick igenom alla alternativ jag hade och valde det som kändes minst krångligt helt enkelt. Det är lite så jag jobbar. Ibland är det mycket, ibland är det lite och när det är för mycket, så känner jag efter; vad är viktigt, vad måste jag göra och vad kan jag släppa.

20130106-140923.jpg

Lämna en kommentar

Filed under Vardagens små händelser

Telefonen ringde…

 

Okej, kvart över elva ska jag träffa Folkbladet. Lite läskigt.

156464_10151294284088142_1930646957_n

2 kommentarer

Filed under Skolan

4 nyanser av mig på ett museum nära dig

Imorgon börjar min vecka i ksm-labbetNorrköpings stadsmuseum. Idag var jag där och satte upp mina grejer, kollade så att utrustningen fungerade, spacklade och målade väggar. Okej, en liten överdrift där, det var några hål som spacklades igen och målades över och det var mest min lärare som spacklade och målade. Men visst lät det väldigt ambitiöst?

Jag fick igång både projektor och mediaspelare på första försök, det som annars alltid brukar tjura. Tricket var nog att det var jag som satte igång grejerna och ingen annan. Nej jag är inte dryg. Om den enda skillnaden från alla andra gånger är, att någon annan då har satt igång grejerna, så måste tricket att få det att funka utan problem vara att JAG och ingen annan sätter igång dem. Så inget strul med det elektroniska när jag seglar solo alltså. Projektorn var visserligen riktigt sned, men även det fixade min lärare samt en annan hjälpsam elev från kursen.

20130121-204240.jpg

Min klasskompis från Ljudkultur var snäll och lånade ut en av sina låtar till mitt projekt. Den är lovligt inbakad i  4 nyanser av mig men hörs tydligt här.

Min press release:

4 nyanser av mig

4 nyanser av mig är en Text-bild-ljudkomposition av Jenny Boquist som visas i ksm-labbet på Stadsmuseet från den 22-27:e januari. Konstnären kommer att finnas på plats, som en del av utställningen, onsdag, torsdag, lördag och söndag. Projektet är en subjektiv reflektion över identitet och centrala livsfrågor. Så här skriver Boquist:

”Att vara mig själv kräver att jag vet vem jag är. Och vem är jag?

När jag först började med projektet så var min intention att hitta tillbaka till mig själv. Jag skulle ägna hela hösten åt att komma till botten av mig, för jag var övertygad om att jag var vilsen och borttappad. Jag begav mig ut på en resa, eller snarare in på en resa, in i mig själv. Men snart insåg jag att jag inte skulle nå någon botten, för det finns ingen. Jag är i ständig utveckling där en ”botten” alltid förflyttas för att ge plats åt nya perspektiv, nya upplevelser, nya erfarenheter. Alla svar som jag förväntade mig finna under den här resan, blev istället till fler frågor. Men på annandag jul berättade far min för mig, att det flyter tattarblod i mina ådrar. Det är därför mitt hår nästan är svart och det är därför främlingar ibland frågar vilket land jag kommer ifrån. Jag har resandefolket i mig och helt plötsligt känns det jävligt logiskt att jag älskar husvagnar! Det här blodet förklarade så mycket om varför jag känner det jag känner, tycker det jag tycker och vill det jag vill. Historia och ursprung spelade roll. För mig. De svarade på frågor och gav mig en djupare förståelse för mig själv.

4 nyanser av mig, handlar om hur olika jag är och hur jag ständigt påverkas av allt som sker runt omkring mig. Kampen om att stå emot, men att inte alltid lyckas. Allt är jag. Jag är inte mindre mig själv bara för att jag är olika. Det är endast nyanser av mig.

4 nyanser av mig handlar också om resan, den ständiga resan som ibland går bakåt, ibland i cirklar, men förhoppningsvis mestadels framåt. Resan som är livet.

Alla stillbilder, all video samt inläsning av text, har jag fångat med min iPhone 4. Jag gillar tillgänglighet och när saker är enkla.  Jag är väldigt impulsiv, ser jag något som jag tycker är vackert eller intressant, så vill jag kunna fånga det. Skapandet måste ske omedelbart, eller materialet till konsten, vill jag kunna förverkliga direkt när inspirationen slår till och min iPhone har jag alltid i fickan. Agerar jag inte snabbt så kan idén försvinna iväg och kommer kanske aldrig åter.

Att det blev just 4 nyanser och inte 7 eller 10, beror på att det under resans gång var just fyra ord som kändes mest. Dessa fyra ord kommer du säkert höra om du lyssnar. Nyanserna av mig är dock säkert många fler än så…”

Jenny Boquist och har utvecklat projektet som en del av en kurs på Linköpings universitet som heter Tvärmedial gestaltning och samtidskonst. Mer information och bakgrundsmaterial finner ni på (https://ordterror.wordpress.com/) eller kontakta Anette Kingdahl (anette.kindahl [at] norrkoping.se. Bland ljuden i kompositionen kan vi höra låten Simple changes for a cat av Fredrik Johansson. (https://soundcloud.com/fox-and-crow/simple-changes-for-a-cat).

Vi ses i labbet!

7 kommentarer

Filed under Skolan

Ange rubrik här

Sara Granér

 

Textat och ritat av Sara Granér

14 kommentarer

Filed under Åsikter, Kloka ord på bild

Dåliga ställningar för söndagskludd

Att ligga på magen i sängen och rita, kanske inte är den bästa ställningen för en 35-åring att arbeta i. Lite ont i axlar och nacke har jag, efter en heldag på mage. Men den funkar ju hur bra som helst för barn. Eller dubbelvikt som Lillgullis brukar köra. Ja si cirkusbarn, de kan de. Jag tänkte att jag som är yogakvinna borde klara av det jag med. Men nej.

20130106-193446.jpg

Jag har ett jättebra ritbord men ingen bra plats att ställa det på. Just nu står det mest på golvet och skräpar. Jag gillar dock att flytta på mig och skulle inte klara av att ha en fast arbetsplats. Ibland ligger jag på mage och jobbar, ibland sitter jag i kökssoffan och ibland står jag vid bokyllan. Som sagt allt som funkar funkar och så var det något om att omväxling förnöjer…

20121230-202812.jpg

Ni då?

4 kommentarer

Filed under Ritat

Äntligen ska jag bli ohungrig i magen!

Nu ska jag äta varm gryta med morötter, jordärtskocka, savoykål, lök och sojakorv, bröd med ost och vegansk julskinka (den som spar hen har!) och så lite mjölksyrad vitkål.

20130106-181221.jpg

2 kommentarer

Filed under Vardagens små händelser